I tisdags fick min flicka den geniala iden att vi skulle åkta skriskor. När jag var ung, och det är säkert 7-8 år sen var jag väldigt aktiv skriskoåkare, spelade ishockey eller jag stog i mål och försökte undvika puckarna dom andra spelarna sköt på mig. Då kunde jag åka. Nu kan jag står på ett par skriskor, men jag fick så ont i fötterna. Då kunde jag åka hur mycket jag ville. Nu orka jag 20-30 minuter. Varken flickan eller jag ville vara den som ramlade först vilket medförde att hon mestadels bara satt på sidan om. Lyckades hålla mig från att ramla dom där 20-30 minutrarna vi åkte, det var väldigt roligt fast man inte var lika stabil som för 10år sen.

Igår fick min flicka den geniala iden att vi skulle simma på badhuset. Dumt att göra det på ”vanlig” tid för det är så mycket smått där då. Bättre att göra det på ”vuxenbadet” tiden, fan vad old jag kände mig nu (25+ men mentalt som en 7åring). Träffade ett av
mina barn jag haft när jag jobbat på dagis/fritids/skola. Känns alltid lika dumt när jag inte kommer ihåg vart jag haft dom eller vilken klass dom går i. Kom bara och slängde sig runt min hals och skulle leka med mig. Undra vad föräldrarna tänker då, vad gör den där unga mannen med mitt barn? Fick leka lite i vattnet ändå och hoppas på att ingen stor stark far skulle döda mig när jag lekte med hans barn. När en ca 10 åring vågade hoppa från höjder jag aldrig skulle våga mig upp på (5 meter) känner man sig inte så manlig. Imponerade på min kvinna när vi skulle åka hem och jag läst fel på busstidstabellen och vi fick vänta i ca en timme innan bussen gick. Flickan blev kaxig och hånade mig för mitt misstag hela tiden vi stog och väntade på bussen och jag förstår henne för det var ju första gången jag hade fel och hon rätt om hur bussen gick. 😉 Sa att hon inte visste någon som var dummare än mig. Nej det vet inte jag heller svara jag.

Fick ett samtal från arbetsförmedlingen i måndags och dom undrade v
ad jag skulle göra i framtiden. Ja jag vet inte skulle vilja testa jobba mer i skolan sa jag. Kanske kan vara nått för mig läraryrket. Ibland känns det super duper roligt, ibland känns det som man ville tacka gud (min variant på gud och inte den kristnavarianten) för att dagen är slut. Ibland vill jag bara sitta på en vacker strand vid medelhavet och bara leva för dagen som jag gjorde på jordenruntresan. Drömde mig bort där lite. Men nu till verklighenten och fattigdomen, i måndags kväll ringde telefonen som på en beställning och jag fick vika på fritids/skolan dom resterande 4 dagarna av veckan.

Nu ska jag fortsätta med att vinna spanska ligan med Real Madrid på Championship Manager.

Soundtrack:
The Cure – Just Like Heaven